lördag 22 augusti 2009

Vaken

Jag har blivit brutalt väckt och snudd på utpressad att skriva om barnet Cecilia. Detta av Beatrix Vnunk. Trodde kanske att denna blogg fallit i glömska och att det börjat växa små blommor på dess grav.
Men som jag behöver Bea som vän, så vet jag att lyda:

Cecilia 10 år.
Tio saker jag gillade att göra:

  1. Korpa praliner ur mammas gömmor.
  2. Smyga upp på kvällen och tjuvlyssna på äldre familjemedlemmar.
  3. Köra motorbåt mycket nära fritidsfiskare, som en räddningsauktion för fiskar med livslust.
  4. Tälta - tända metakök, lukta fuktplast och berätta spökhistorier.
  5. Gråta med kompisar. Metod: Lyssna på ”Gamle Svarten”, ”I en sal på lasarettet”, samt en visa om en flicka som plockade blommor åt sin blinda mamma.
  6. Hoppa och tralla på gatan och låtsas att jag var med i en film.
  7. Åka hiskeliga attraktioner på tivoli.
  8. Framkalla dramatik - tänka att jag var adopterad och mamma egentligen var en trollpacka.
  9. Sätta upp långsiktiga mål för ridlägret jag skulle starta som vuxen.
  10. Tjuvringa till lärare.

Saker jag ogillade:
  1. Den oro som följde när mamma upptäckte en tom chokladask bland linnedukarna och insikten att det inte fungerade att vända på plasten som då var formad efter chokladbitarna.
  2. Tvestjärtarna i tältet och skräcken efter spökhistorierna som gjorde mig inkontinent.
  3. Rädslan för hästar. Jag insåg ju så väl att jag var tvungen att bemästra den. Egentligen åkte jag bara på ridläger för att dricka varm choklad på kvällen och sjunga ”Dra dra, din gamle oxe”.
  4. Geografi – lärde mig under alla år endast Nilen på blindkartan.
  5. Mat – en olust jag kom över.
  6. Surströmmingsdoften från föräldrars uppsluppna kalas.
  7. Åka skidor på långfärd och tvingas äta apelsin med nariga händer.
  8. Ärva min 12 år äldre systers skotskrutiga kjolar.
  9. Att gena över en gård med en arg gubbe som skrek och hötte efter mig. Självdestruktivt genade jag fram och tillbaka i timmar.
  10. Läraren som spårade samtalet och kallade in föräldrar, rektor och skolöverstyrelsen. (Fast då var jag nog ett par år äldre än tio)
Det var vad minnet hade att bjuda på. Nu utmanar jag Liza, Yttermyrskan och SousseAnnika!

söndag 1 februari 2009

Utmaning och utbloggning

Jag har blivit utmanad av Annica Udda Persson och presenterar härmed mina svar:

Michanek 1 feb-09
Första bästa kompis
Grannarna Storemats, Lillemats, Anna och Gunilla.
Första bil
En pensionerad polisbil med blåljuslyktan kvar
Första kärlek
Ytterligare en Mats som gick på lekis
Första husdjur
Hamstern Filippa
Första semester
Västkusten
Första jobb
Grovstäd på Veterinärhögskolan i Uppsala när den var färdigbyggd och skulle öppnas.
Första köpta skiva
Gullan Bornemark
Första piercing
Har inga.
Första konsert
Bruce Springsteen i Göteborg

8 senaste
Senaste alkoholdrycken
Öl
Senaste bilfärd
Taxi från Kungsgatan
Senaste filmen du såg
Den där de konstsimmar, inget vidare bra faktiskt
Senast ringda telefonsamtal
Födelsedagsgrattis till Liza
Senaste bubbelbadet
Klockan 13
Senast spelade CD-skiva
Feng shui insomningstoner
Senaste gången du grät
Nyss, när de visade hur de slet bort gässens fjädrar på TV. Adjöss duntäcken.
Senaste måltiden
Sushi, fem bitar med avokado, fem med lax.

6 har du någonsin
Dejtat en av dina bästa kompisar
Hur skulle vi annars göra för att ses?
Blivit arresterad
Nej.
Blivit kär vid första ögonkastet
Ja.
Fastnat med blicken i någons urringning
Ja.
Sagt att du älskar någon utan att mena det
Ja
Busringt till någon
Ja.

7 saker du har på dig
1. T-shirt
2. Påslakan
3. Hårsnodd
4. Läsglasögon
5. Bondkatt (levande)
6. Dator
7.

6 saker du har gjort idag
1. Druckit många koppar kaffe
2. Letat efter frön att sätta i balkongkrukor
3. Köpt Brännhults hallon-blåbärs-smootie
4. Kollat resor på nätet
5. Löst DN:s söndagskryss (Nåja, inte riktigt klart än…)
6. Kollat Mia och Klara och Beck

5 favoritsaker utan rangordning
1.Grön keps från Dublin
2.Frödings dödsmask
3. Tarotkort
4. Balkong
5. Levaxin

4 personer du kan berätta allt för
Jag kan berätta allt vitt och brett, fast vem skulle vara intresserad?

3 val
Blått eller rött? Blått
Sommar eller vinter? Sommar
Choklad eller chips? Choklad

2 saker att göra innan du dör
1. Fylla i Vita arket
2.Dra ett sista andetag

1 sak du ångrar
När jag stal pengar ur Rädda barnens sparbössa. Den stod i köket, var av papp med ett svältande barn på framsidan. Jag var gottsugen och mycket ung. Godiset smakade sådär och jag skämdes i åratal.

Jaha, jag utmanar Göran, Liza och Mina Lyten!
Sedan måste jag ta farväl, jag känner mig utbloggad och uppbokad. Jag har ju bestämt mig för att lägga ner förr, men aldrig verkställt mitt hot. Så jag kommer kanske tillbaka så småningom, tills dess ser ni mig i andra bloggars kommentarsfält. När jag har något att säga vill säga.

lördag 10 januari 2009

?!

Jag har tidigare ställt några frågor av teknisk karaktär: http://michanek.blogspot.com/2008/06/varfr-finns-det.html

Nu har jag ett ytterligare spörsmål:
Jag har tagit en massa porträtt med digitalkamera. Riktigt proffsiga faktiskt, med undantag från att alla har fått röda ögon. Jag fick veta att man kunde trycka på en knapp om man inte ville ha röda ögon. Vore det inte enklare att trycka på knappen OM man ville ha röda ögon?

lördag 3 januari 2009

Kommunikationsproblem

Det blåser upp till storm i bekantskapskretsen, den har blivit infekterad, uppretad och delad i två läger: Samtal eller sms? Så här kan det låta:
- Jag har ringt en massa gånger och du svarar aldrig.
- Nä.
- Jag har talat in på svararen också och du ringer aldrig upp.
- Vaddå? Var det viktigt eller? Varför smsade du inte i så fall?
- Det är väl enklare att prata?!
- Jag hatar att bli störd i onödan! Smsa om du vill nåt!
Så där kan det fortskrida och hur viktig deras kontakt än må vara, kommer ingen av dem att ändra sig. Min diagnos: Ringaren är lite bekvämare av sig, en smula oteknisk, tafflig med mobilknapparna och vill bli tillfredställd NU. Smsaren vill sitta i godan ro och ser kommunikationen som en kreativ stund.
Personligen gillar jag sms bäst i snabbinfosammanhang och när jag talar i telefon är det för att umgås. Då använder jag hemtelefonen eftersom det kan vara störningar i mobilen. Jag blir mycket aggressiv av störningar, detsamma gäller om min medpratare tar axesamtal eller kastar sig över en annan telefon mitt i min berättarglädje. Till annat otyg hör musik, pockande barn och revirpissande man.
Sara har en vana som förbryllar mig. Varje gång hon passerar ett gäng peruanska hippies med säckpipor, tar hon tillfället i akt och ringer upp. Annika tycker det passar bäst när hon röker under fläkten och samtidigt hårdhänt skakar djupfrysta köttbullar i en stekpanna.
Det förnärmar mig. Jag kräver kvalitetstid. Har jag själv inget att ge, drar jag ur jack och stänger av mobil. Finns det någon mer överskattad klyscha än ”Många bollar i luften”? Jag söker fortfarande efter platsannonsen: ”Vi tror att du kan hålla en boll krampaktigt i handen, studera den ingående och sedan minnas dess repor i evighet.”
Om ni ser den annonsen, så hör av er till mig. Gärna på mail, jag läser av dem flera gånger om dagen.
Folk som inte gör det irriterar mig å det grövsta.

måndag 29 december 2008

Dags för nåt nytt under solen


Det slår aldrig fel. Varenda gång jag ser Colin Nutleys film ”Under solen” rycker det i regissörsnerven. Och berättelsen liksom bara kommer till mig som Marianne Fredriksson brukade säga. Får jag lov att presentera mitt manus:
En okysst, överviktig kvinna i 40-årsåldern lever ensam i ett snuskigt hus på landet. Hon har inte städat sedan modern dog för 8 år sedan. Det sägs inte rakt ut, men man antar att hon stinker. Nu vill kvinnan ha förändring, nystart, uppryckning: Hon annonserar efter en gårdskarl. Han ska vara ung och svara med foto. Det är minsann inte vem som helst som ska få ynnesten att dela hus med henne.
Karln kommer och är skitsnygg. Ett ungt modelejon. Inte heller är han rädd att ta i. När han ska klä av sig till natten eller får lust att bada i det sällsynt använda karet, gnisslar dörren upp och den fläskiga husfrun dreglar i öppningen.
Utmanande och fräck går den unge mannen kvar på gården. Kvinnan skvätter pottkiss omkring honom och lägger av en brakfis när det vill sig så. Men den snygge ynglingen tar inte illa upp, han är större än så. Han ser till hennes inre. Han blir kär.
Ibland kommer en ung, sexig brud på besök till gården. Hon viker ut sig för mannen, men vad har hon för det? Han vill bara ha den gamla, tjocka, inpissade. För hon är en finare och snällare människa - och det är ju trots allt det viktigaste.
Jag tror det blir en riktigt bra film faktiskt. Och medan jag ändå är i farten, tänkte jag stuva om lite i Skönheten och Odjuret också.

lördag 13 december 2008

En ljusdrottnings dag


På Luciadagen för 40 år sedan föddes ett flickebarn i mörkaste Norrland.
Kölden var den strängaste på hundra år, röken stod rakt upp ur skorstenarna, hon fick resa hem i babypäls och stanna inomhus sina första månader.
Detta har jag fått berättat för mig, för jag var inte med. Jag visste inte ens att hon fanns förrän en smällkall jul för si så där fyra år sedan. Jag var utarmad och hade tagit extrajobb som garderobsslusk på restaurang Flustret i Uppsala. Plötsligt slogs dörren upp och chefens fru kom på inspektion. Jag var fylld av vördnad. Om jag minns rätt så neg jag.
Jag vet inte om hon såg mig.
Men jag fortsatte att flina upp mig och i dag är jag bjuden på kalas. Det känns stort. Det är stort. Jag har tagit fram min gröna sidenblåsa och tittar på klockan stup i kvarten. Tiden går alldeles för sakta, jag vill gå på fest nu.
Kom ihåg detta gott folk: Extrajobb kan ge rikedom för livet.

söndag 7 december 2008

Grannar kan.


Alla borde ha en egen granne. Om man fick ge bort lite grannar till folk i julklapp skulle jorden bli en ljus plats att hänga på. Mina egna behåller jag dock själv. I morse vandrade de ut ur sina lägenheter och marscherade in i min hall. I nävarna höll de tunga verktygslådor. En stunds överläggning och jag hör dem tala vattenpass, millimeterskruv, sticksåg, reglar och plåtsax.
Bara så där en söndag i advent kan feminina grannar genomgå en metamorfos och plötsligt ställa sig bredbent och borra aggressivt i massiv plåt.
Som jag förut nämnt gillar jag devisen att alla gör det de är bäst på. Jag är bra på att titta på. Sedan lade jag mig i sängen och löste DN:s söndagskryss. Det var inte heller så enkelt.
Jag återkommer med bild när de byggt klart väggarna, det kommer kanske ta någon vecka. Den ena har fått semester för att hinna med. Hepp.