lördag 22 augusti 2009

Vaken

Jag har blivit brutalt väckt och snudd på utpressad att skriva om barnet Cecilia. Detta av Beatrix Vnunk. Trodde kanske att denna blogg fallit i glömska och att det börjat växa små blommor på dess grav.
Men som jag behöver Bea som vän, så vet jag att lyda:

Cecilia 10 år.
Tio saker jag gillade att göra:

  1. Korpa praliner ur mammas gömmor.
  2. Smyga upp på kvällen och tjuvlyssna på äldre familjemedlemmar.
  3. Köra motorbåt mycket nära fritidsfiskare, som en räddningsauktion för fiskar med livslust.
  4. Tälta - tända metakök, lukta fuktplast och berätta spökhistorier.
  5. Gråta med kompisar. Metod: Lyssna på ”Gamle Svarten”, ”I en sal på lasarettet”, samt en visa om en flicka som plockade blommor åt sin blinda mamma.
  6. Hoppa och tralla på gatan och låtsas att jag var med i en film.
  7. Åka hiskeliga attraktioner på tivoli.
  8. Framkalla dramatik - tänka att jag var adopterad och mamma egentligen var en trollpacka.
  9. Sätta upp långsiktiga mål för ridlägret jag skulle starta som vuxen.
  10. Tjuvringa till lärare.

Saker jag ogillade:
  1. Den oro som följde när mamma upptäckte en tom chokladask bland linnedukarna och insikten att det inte fungerade att vända på plasten som då var formad efter chokladbitarna.
  2. Tvestjärtarna i tältet och skräcken efter spökhistorierna som gjorde mig inkontinent.
  3. Rädslan för hästar. Jag insåg ju så väl att jag var tvungen att bemästra den. Egentligen åkte jag bara på ridläger för att dricka varm choklad på kvällen och sjunga ”Dra dra, din gamle oxe”.
  4. Geografi – lärde mig under alla år endast Nilen på blindkartan.
  5. Mat – en olust jag kom över.
  6. Surströmmingsdoften från föräldrars uppsluppna kalas.
  7. Åka skidor på långfärd och tvingas äta apelsin med nariga händer.
  8. Ärva min 12 år äldre systers skotskrutiga kjolar.
  9. Att gena över en gård med en arg gubbe som skrek och hötte efter mig. Självdestruktivt genade jag fram och tillbaka i timmar.
  10. Läraren som spårade samtalet och kallade in föräldrar, rektor och skolöverstyrelsen. (Fast då var jag nog ett par år äldre än tio)
Det var vad minnet hade att bjuda på. Nu utmanar jag Liza, Yttermyrskan och SousseAnnika!

8 kommentarer:

my sa...

Kära vän jag skrattar så jag kiknar framför datorn! Du känns igen. Detta är en trevlig utmaning som jag gärna antar. Kul att du är åter! (om än inte på heltid)

li.te sa...

Haha en del saker känns liksom igen. Man växer kanske till sig men inte från sig. Kanske det kommer visa sig i mina svar oxå när jag svarat på utmaningen.

Annika sa...

..dator finnes sporadiskt...i medinan.. men nu too hot till och med för beach (+36). Antar maning vid hemkomst. Vuxet barn loggar nu ut...till skugga. S´il vous plait -BIRRA, langa hit, basta pronto..

my sa...

Jag skrollar ner i din blogg och upptäcker ”pisspottan”, du lovade att stuva om i andra filmer... låt höra!

Beatrix Vnunk sa...

Ja det är så gulligt, barnet Michanek är precis varianten på den vuxna kvinnan. Jag ler saligt!

Annchen sa...

Jag avundas dig dina minnen. Kanske har jag några att skramla fram också men mitt minne fungerar inte som jag vill. Små detaljer ur vardagen är värdefulla.

michanek sa...

Jag får en känsla av att jag bara vuxit på bredden och möjligen längden... Och hej Annchen, kul att du hänger med fortfarande! Ska kolla din blogg och se om du minns något från förr!

Udda Persson sa...

Hej.. jag är också på banan igen. Skriv så det ryker.