onsdag 4 juli 2007

Raskens




Jag minns Raskens som något stort.
Som man längtade till och pratade om.
Nu fattar jag ingenting.
Det är inte så att jag skyggar för det svåra.
Fattigdom i all ära,
men även armod kräver en viss variation för att funka.
Hur enahanda kan det bli?
Jämt sitter de till bords,
som en stor hålögd masochistfamilj.
För någon mat får de inte.
Förutom på julafton.
- I dag ska i få äta er mätta, bräker Ida med sitt fåriga grin.
- Nu ska i få doppa potäterna i salt, men i morgon blir det te o spara igen.
Hon sprutar ur sig ungar, lipar och ojar sig.
Sinar gör hon också.
Och ber till en gud som ger fan i henne.
Jag lackar ur på Raskens också.
Hellre får barnen svälta ihjäl än att han ska be om hjälp.
Men för helvete Raskens, ligg inte där under täcket och var ståndaktig,
ge dig ut, tigg och tjuva om det så ska vara. Dina barn dör.
Allt detta har fått mig att undra över mitt forna omdöme.
Tyckte jag detta var bra?
Hur trist hade jag det egentligen?
Snälla SvT, låt mina minnen förbli fredade.
Att väcka liv i dessa spektakel är ett brott mot griftefriden.
Farväl Raskens och Ida.
Ni har satt er sista potatis.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Raskens kanske trots allt inte var så Rask? ja, förutom vid vissa tilfällen då. Småländska dialekten övertyger väl inte heller riktigt?
Johan TV

Anonym sa...

Instämmer helt i detta!

Spräng SVT:s arkiv i luften och låt oss leva i medienuet :)

michanek sa...

Tackar för medhåll.
Å du, Jonas, som är smålänning och allt.
Vill dock inte uppvigla till bombdåd. Det är trots allt lite overkill...
Kul ni läser.
C

pudeln sa...

Allt är kapitalistiska televisionens fel.. Om inte fattigdomen upprepade sig, skulle den ju inte existera.. Och tempot? Ursäkta mig, vilken takt är mest trovärdig Raskens eller Dr Phils(solve your problems in 20 sekunds,baby).Slow fox är långsamt, likaså insikten. Leve Raskens, leve Scener ur ett äktenskap, slow food , slow sex osv osv osv

michanek sa...

Om man är så styvnackad och stolt, att ens barn svälter ihjäl, är det läge att ställa sig frågan: "And is this working for me?"

Annika sa...

Länge leve Moberg, Raskens, NergårdsAnna, vårt rikes kärva historia och de småländska torpen och ängarna!! Men Ida! Önskar hela tiden att hon stängde in sig i vedbon. Det är plågsamt att se hennes förvridna ansikte och höra hennes kvidanden, gälla röst och tillgjorda småländska!

Anonym sa...

Utvandrarna håller idag och är faktiskt riktigt spännande men Raskens får en att gäspa käkarna ur led...