Det kanske inte var så smart egentligen.
Att resa till Rågsved på söndagsutflykt när man redan känner sig sur och trist.
Jag vete fan hur det gick till. Antar att det var någon sorts PK-infall, tyckte väl att jag hade bott i Stockholm länge nog, att det var dags att se något annat än innerstan i allmänhet och Söder i synnerhet.
Såg framför mig kulturella danser, stepp, skratt, stora kjolar, färglada fruktstånd och frejdigt folkliv.
Men... där var snöpligt tyst. De många höga husen vittnade om att många bodde där och kanske trivdes de hemma, för ingen var ute. Anna-Sara och jag strök omkring på tomma stigar av asfalt, såväl lekpark och fotbollsplan låg öde, det enda som rörde sig var en och annan plastpåse i träden.
Jag tog en del bilder, men plötsligt fick kameran nog och dog. Försökte ett upplivningsförsök med nya batterier, men det var för sent.
Så jag får skicka er vidare till Torgnysdotter för bildmaterial och mer utförlig och inspirerande text. Hädanefter finner ni mig på Södermalm tjugofyrasju.
5 kommentarer:
Käre värld... ni är inte kloka :-)
Nu förstår jag inte...!? Vi är nästan de klokaste jag känner.
Td: Är du verkligen säker på det?
Ni är de klokaste jag känner också! Undrar mest över resmålet.
...eeeh, rätt säker? Det är nog mest "de andra" som tvekar.
Skicka en kommentar