Jaha, och så insjuknade jag igen. Hög feber och elak hosta, ont överallt. Låg stilla ett par dagar innan jag packade en liten väska och stapplade till Vårdcentralen. Tänkte att nu blir det en resa till Sös, ospec som vanligt. Men jag fick packa upp boken och tandborsten - hemma. Jag hade fått en helt vanlig pöbelinfluensa. En Svenssonsjukdom hade haft fräckheten att nästla sig in bland de mer dramatiska och mystiska. Så jävla förnedrande.
Efter all denna tid av konvalecens har sängen antagit formen av en hängmatta, om jag hade fått lön de senaste månaderna hade jag köpt en ny. Dessutom känns det som om jag placerats på en brottsplats, de har tejpat upp sådan där randig tejp överallt som de använder vid kallblodiga mord.
De ska bygga en balkong och då ska man tydligen tejpa. När den är klar ska jag sätta mig där, nosa upp mig och gnaga på en lakritspuck. Vilket kärt återseende, vårens godaste nyhet alla bonör.
För övrigt känner jag mig som dålig VD för den här bloggen. Jag har tappat gnistan och blir pressad när jag vet att jag borde sköta leveransen. Har funderat på att lägga ner den, men beslutar mig istället för att bara skriva när jag har lust. Det kan dröja ett tag mellan gångerna, men jag vill att det ska kännas kul. Vi får se när vi hörs igen!
8 kommentarer:
Nog lär det höras när vi ses, uppiggande bärs är på g inom typ 48-72´..om jag än så ska bära ut sängd-ln och dig i den samtidigt.. till närmasta hängbar.
Vad märkligt att vi bestämde oss på samma dag. Nu är det ju så att du är en osedvanligt begåvad skribent och min bloggrunda skulle kännas mindre inspirerande om du inte fanns.
Du har ett ljuvligt udda sätt att tänka. Snälla, sluta inte. Skriv när du har lust som du sa. Din beundrarinna Lytis.
Vilken skön ny förbannelse: må du drabbas av pöbelsjukdom! Haha.
Jag tycker att du är en en strålande VD. Lägg ner detta kollektiva blogg-skrotande nu. Ni kan inte hålla på att följa med strömmen på det där viset *fnys*
För bövelen!
Det är alltid ups and downs. Ibland har man lust, ibland inte. Skriv när andan och friskheten kommer tillbaka. Kram
Fy och usch för pöbelinfluensan.
Härligt att du får en liten egen uteplats. Den blir bra för goda tankar och friskhet. Jag ser fram emot att få sippa på ett glas vin i din berså.
Ha kvar din blogg och skriv bara när lusten faller på.
Krya nu på dig.
Kram //Lotta
Läser era kommentarer gång på gång och slickar mig om munnen.
Ok då... jag avsätter mig inte än. Jag får se hur länge jag kan ha kvar mig. Men lite krav måste jag allt ställa, för utan underhåll förfaller allting. Ju.
EN till? Nä, nu får ni ge er! Vem har sagt att du får sluta blogga? Vava?
Nu tycker jag du får se till att hålla dig frisk, kan det inte räcka nu? Bloggandet räcker det inte med, fortsätt! Men försök att inte känna det där tvånget som gör det så mycket mindre roligt. Skriv när andan faller på, som alla redan sagt.
Skicka en kommentar