Bara massa lur

En del lögner avslöjade jag tidigt. Trodde aldrig på ”man blir sån” när man drog ner mungiporna med pekfingrarna för att göra fula grimaser. Men jag kan förstå pedagogiken bakom. Likaså att man fick svart tunga av att svära.
Men vem hittade på att man fick kramp av att bada efter matsäcken? Och framför allt varför? Hur många halvtimmar har man inte förspillt av sin korta barndom, stillasittandes med bullmage och ihärdig längtan att få ge sig hän med badankan? Det måste ha varit Luther som förbjöd oss från att stapla fröjder på varandra. Ungefär som Kerstin Thorvalls mormor som lade sina färska wienerbröd på vänt några dagar innan hon åt upp dem.
Forskningen har gått framåt, nu vet vi att duvor inte är skadedjur och att man kan äta snö utan att få mask i magen. Hår på benen växer inte snabbare om man rakar dem, stråna blir inte ens grövre. Det är nys att vi ska dricka åtta glas vatten om dagen, såvida vi inte är törstiga. Tvärtom kan det generera i inkontinens på äldre dar, hotar forskarna. Hår och naglar växer inte när vi är döda. Och det saknas bevis för att mobiler stör sjukhusutrustning och att människan bara använder tio procent av hjärnan.
Det är illa nog att jag levt i livslögn, det allra olyckligaste är dock att det känns så osynkat.
I dag skulle jag gärna sitta stilla med mätt mage och gott samvete på badplatsen, däremot är jag sällan sugen på snö. Trots att lite mask i magen skulle sitta fint så här inför beach-08. Den skulle bo flott därinne med gott utrymme och helpension. Under alla år har jag varit noga med att inte okynnesraka benen, utan istället lurvat iväg till gym och läkarhus i naturellt tillstånd. Så jävla onödigt.
Hängande mungipor? Jag blev sån ändå. Det jag numer har att se fram emot är inkontinens och ofarliga duvmatningar. Långa naglar kommer jag aldrig att få.
Men forskarna till trots, min övertygelse säger att många människor endast använder tio procent av hjärnan.