När jag var ute och strosade i spöregnet fann jag en soffa på Kocksgatan. 10 kronor meddelades på ett melittafilter. Ville man slå till på den regnpiskade soffan fick man ringa och komma överens om lämpligt ställe för business. Kan inte låta bli att fundera över om detta är på fullaste allvar eller om någon har tagit sin fiendes telefonnummer? Kanske söker ägaren desperat efter kontakt i julirusket? Inser den forne soffägaren att han inom kort kommer att åka dit för nedskräpning av huvudstad? Vet han att det svåraste med att vara stockholmare är att hitta en sophög?
Jag talar av erfarenhet. Min lägenhet har varit fylld av bråte i åratal. Allra jävligast är det att bli av med saker med sladd. För några år sedan fick jag skjuts långt utanför staden till en Galne-Gunnar-look-alike-affär. Vi fyllde bilen med elprylar, samtliga hade ett års garanti och samtliga började hosta, skaka och tystna efter precis ett år.
I vårt hus finns inget grovsoprum för el, men det händer ibland att någon stryker ner i natten och smugglar in en dator bland tidningarna. Alla i styrelsen är jättearga och jag är en av ledamöterna, därför vore det genant om jag själv blev påkommen med kastning. Så vad göra? En mobil elstation kommer till Söder lite då och då. Hurra vad bra. Men när jag låter mig informeras, märker jag att den nobbar allt över en micros storlek.
Meningen är alltså att jag som bilfri människa ska slå mig ner på tunnelbanan till Östberga som om det vore den naturligaste sak i världen att göra en utflykt med sin dammsugare. Väl framme, får jag ta taxi sista biten till sopstationen. Sedan är det bara att vända hem och hämta nästa pryl.
De bilägare jag känner klagar över hur svårt det är med bil i stan, de miljörapporter jag läser är stränga i frågan. Ändå verkar kommunen utgå från att alla har bil.
En vänlig väninna lät mig kasta allt i hennes soprum för källsortering.
Själv inhandlar jag numer endast saker med mycket hög kvalitet.
I avsaknad av sophögar, tvingas man tydligen bli snobb.
6 kommentarer:
jamenellerhur!? Exakt så. Utslagsgivande röst när jag flyttade in i lägenheten jag bor i nu var att det fanns utrymme att slänga sladdsaker. Sex månader efter inflytt byttes el-soprummet ut mot barnvagnsutrymme i babyhysterins tecken. Det är helt sjukt jobbigt och irriterande. Det är som att media och mob är anser att man inte förtjänar att leva om man inte är miljövänlig och stat och kommun därmed listat ut ett sätt att bli kvitt icke önskvärda svenska medlemmar. De börjar diskret med att göra det omöjligt att vara miljövänliga. Inom något år kommer de att börja smyga in dödsstraff för mindre miljöbrott. Om cirka 20 år kommer polikerbarnen kunna flytta in i de tomt gapande lägenheterna i stockholm. Kom i håg var ni läste detta först!
Cicci, förövrigt passar du bättre än andra att vara snobb!
Herregud Td! Jag har inte förstått att det är SÅ illa...
Är det jag som är den döende dandyn?
Efter att inte ha knarkat michanek på lång tid blev jag åter upplyft i anden. Fint.
Du är tillbaka Mina! Det är stort! Du är så saknad och välkommen. Jag är upplyft i anden!!!!!!!!
Stockholms stad borde ha mijötänk att komma och hämta tekniskt sladdtjafs mot penning. Tänk vilken business i kapitalismens karriärtecken. Kanske inkomsterna kunde gå till vård och omsorgs gapande hål. Eller varför inte en Egen företagare i tippenbranschen? Grova sop pengar. Sen att västvärldens dumpade elektronik farligt hamnar i tredje världen är också illa. Jordens resurser är allas. / Canalje tto
Bilden på melitta filtret ser ut som hud med en tatuering på och trodde först att någon liksom recyclat sin hud eller nåt. Men harru kollat bakom soffan? Kanske ligger det nån snygging där som kan va vörd en guldpeng..
Skicka en kommentar