Häromdagen pratade jag med en kvinna som var barnskötare på ett personalkooperativ. Om personalen hade varit tillräckligt ekonomiska under året, fick de bonus till jul - några tusen extra på lönen. Men se det gick inte hem hos alla. Vissa av kollegorna tackade nej med motiveringen: ”Man ska inte tjäna pengar på barn”.
Eh... så klart man ska. Vad ska man annars tjäna pengar på om man jobbar som barnskötare? De stoiska menade alltså: ”Jag är inte värd en semesterresa/nya kläder/restaurangbesök när jag är ledig, jag jobbar med människor och bör därför ha en torftig fritid”. Följden blev att de övriga kände girig skam och allt blev infekterat och pinsamt.
Men varför i fridens namn är det så här? Är kvinnor per automatik masochister? Varför sätter vi oss själva i sista hand - till och med när ingen kräver det? Vem är mer förtjänt av en bonus än den som jobbat in den?
Ibland kan man faktiskt fråga sig om kvinnor har självsvält i generna. Efter årtusenden av förtryck har vi väl gosat in oss i offerrollen. Och dessvärre barkar det åt fanders med jämställdheten, personligen tycker jag kvinnoföraktet verkar värre i dag än på 60-talet. Männen kan vi glömma, de kommer inte hjälpa till, ska det bli ändring får vi göra jobbet själva.
Fast jag börjar misströsta. Allt tyder på att vi kommer fortsätta så här. Antagligen blir det ännu värre.
lördag 18 oktober 2008
söndag 5 oktober 2008
Att hugga i sten
I skrivande stund håller min granne på att finslipa det nya utrymmet i vardagsrummet, jag ligger i sängen med katten och tittar på Nyhetsmorgon. Min tv har anlänt och den är så där modernt bred. Jag tycker alla liksom fläbbar ut, Tilde de Paula ser ut som en hjulbent dvärg som när som helst ska falla ihop av trillingfödsel. Kan någon förklara varför tv-bilden inte görs fyrkantig längre?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)